Background: A patient undergoing surgery will meet many caregivers in different settings pre-, intra- and postoperative in the surgical pathway. Lack of communication is a common digression and the handoff is such an occasion. The purpose is to describe current knowledge about the patients´ right to safe care perioperative. The study is a systematic review (pilot). Result: The handoff was informal, unstructured and inconsistent.

ABSTRACTPressure ulcers are a serious health damage that causes great suffering, prolonged hospital stays and increased health care costs. Patients undergoing surgery are at high risk of developing pressure ulcers and it is the operating theatre nurse responsibility to protect against health damage through nursing. There are little research made in the area of perioperative pressure ulcer prevention. In order to investigate perioperative pressure ulcer preventive care measures that are described in the litterature and to answer the question how the operating theater nurse can protect the patient, a pilot study of a systematic literature review was carried out. Data base searches were conducted in PubMed and Cinahl from where ten articles were selected and examined for their quality and content.

Vid den perioperativa dialogen möter den perioperativa sjuksköterskan patienten vid tre tillfällen i samband med operation. Detta har visat sig komma både patienter och sjuksköterskor till godo. För att införa perioperativ dialog krävs förändringar i organisationen. Syftet med arbetet var att undersöka vilka förutsättningar som krävs för att införa och arbeta med perioperativ dialog på operationsavdelning. Arbetet är en pilotstudie med kvalitativ ansats, där chefssjuksköterskor intervjuats.

Background:In Sweden there are several thousand surgical procedures performed every day. The treatment is expected to be efficient, profitable and safe. Despite that, complications occur in 3-16 % of the surgical procedures. To prevent this, WHO has developed a surgical safety checklist containing safety issues to give the surgery team an opportunity to a last control that everything has been properly done. The profession of the surgical nurse focuses mainly on patient safety especially regarding hygiene and sterility.Aim: The aim of the study was to investigate and describe the perceptions of the perioperative nurses regarding WHO: s surgical safety checklist.Method:To test the suitability of the method a pilot study was performed where tree operating room nurses were interviewed and the data was analyzed using qualitative content analysis.Results: Four categories emerged; Increased patient safety, enhanced team spirit, good planning, stronger professional role.Discussion: The result from the study showed positive perceptions regarding the surgical safety checklist, a fact known from earlier research.Conclusion: The results of the pilot study showed that surgical nurses had good support in their work when the surgical safety checklist was used..

BackgroundDiathermy is the most commonly used surgical instrument in the surgical area today. Diathermy is used in surgery to cut and coagulate tissue. The use of diathermy releases chemical substances in to the environment in the form of diathermy smoke. Research shows that these chemical substances pose health risks to both staff and patient exposed to the smoke. To protect the interdisciplinary, perioperative team from the smoke, smoke evacuation systems can be used.ObjectiveThe purpose of the study is to highlight the work environment of the perioperative team when working with diathermy smoke.MethodThe study is meant to be implemented as an empirical descriptive sample survey.

Att behöva opereras kan vara en stor händelse i många människors liv. Det kan både vara positiva och negativ orsaker till operationen. Oavsett operationstyp eller syfte för operationen så skall patienten behandlas och vårdas på ett värdigt och professionellt sätt. Författarna till studien anser att den perioperativa vårdprocessen ger patienten möjlighet att vårdas på ett bra sätt. Syftet med studien är att belysa patienters upplevelse av den perioperativa vårdprocessen.

The perioperative nurse's primary responsibility is to care for the patient during the operation?s three phases; before, during and after. The communication between colleagues in the surgical department is increasing opportunities for safe care for the patient and a good dialogue with the patient can alleviate the concerns facing the unknown environment such as an operating theater. The pilot study was to investigate the surgical nurses' perceptions of conversations with the patient one year after graduation. To answer the pilot study's aim a qualitative interview study was chosen with a phenomenographic approach.

Introduktion: Den perioperativa omvårdnaden där operationssjuksköterskan ingår innefattar faserna före, under och efter operation och kan ses som ett arbetssätt. Perioperativ omvårdnad har utarbetats under 1990-talet. Arbetssättet har inte efterlevts i någon stor grad trots positiva effekter för patienter och personal. Operationssjuksköterskans arbete är fortfarande övervägande traditionellt, med fokus på tiden då patienten är sövd och opereras. Vårdenhetschefers och sektionsledares uppfattningar om den perioperativa omvårdnaden har betydelse för hur arbetet bedrivs på operationsavdelningar.

Perioperativ vårdprocess är ett arbetssätt och forskning inom området visar att den har betydelse för patienters välbefinnande i samband med operation. Anestesisjuksköterskor har en nyckelroll i vårdmöten i samband med operation för att minska patienters vårdlidande. Syftet med studien är att genom en kvalitativ intervjustudie ta reda på hur fyra anestesisjuksköterskor på sjukhus resonerar om den perioperativa vårdprocessen. Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade att informanterna resonerar om perioperativ vårdprocess utifrån tre kategorier; förutsättning att kunna prioritera användning, organisatoriska faktorer som påverkar möjlighet till användning negativt och yrkesansvar finns vilket har betydelse för korrekt bedömning av omvårdnadsbehov i samband med operation.

SAMMANFATTNINGPå de flesta operationsavdelningar är det rutin att föräldrar är med sitt barn till och med anestesiinduktionen. Föräldranärvaron syftar till att minska barnets oro och för att undvika att barnet separeras från sin förälder. Fokus ligger på barnet och det är lätt att bortse från den medföljande förälderns upplevelser och känslor. Mot denna bakgrund var syftet med denna studie att kartlägga föräldrars upplevelser av att vara tillsammans med sitt barn i den perioperativa perioden och vilka vårdåtgärder som kunde underlätta för föräldrarna. En litteraturstudie genomfördes och 22 artiklar som behandlade detta ämne fanns och analyserades.

Det är en unik upplevelse att bli opererad med lokalanestesi och vara vaken under ett operativt ingrepp. Patienten överlämnas till vårdpersonalen och är beroende av deras omhändertagande och kunskap. Kontinuerlig information under ingreppet samt ett gott bemötande från personalen kring patienten är avstor vikt för att skapa en trygg miljö och ge god omvårdnad. Syftet med studien var att beskriva patienters upplevelse och känslor av den perioperativa omvårdnaden när de var vakna under ett operativt ingrepp. Fyra intervjuer med konsekutivt utvalda patienter som genomgått operationen på sjukhus i sydvästra Sverige inkluderades i studien.

Patienter som står inför ett operativt ingrepp upplever ofta oro och stress i den perioperativa miljön. Oro förbrukar stora mängder energi som kan ge sig uttryck i huvudvärk, irritabilitet, olust och vanmaktskänsla. Tidigare studier har dock visat att anestesisjuksköterskan har genom det goda mötet möjlighet att lindra patientens lidande i dessa situationer. Syftet med denna studie var att beskriva anestesisjuksköterskans lugnande förhållningssätt i mötet med vaken patient som visar tecken på oro. Åtta kvalitativa intervjuer genomfördes med anestesisjuksköterskor som har minst fem års erfarenhet av perioperativt vårdande.

For today's young adults, the experience of being in the age period 18-30 years is, compared with previous generations, quite different. There is more room for exploring and experimenting when lifestyles and life-choices are no longer predetermined, and most things are possible for today's young people. The object of this thesis is to examine young people2019s experiences in the transition from youth to adulthood and to illuminate those experiences and difficulties that take place during this period. In the study, qualitative interviews were used in four focus groups, divided up in two age categories. The results reveal that the feeling of being an adult arises in the latter part of the period, and that variations between individuals are readily apparent.

This paper attempts to study the Swedish tariffs during the interwar period in order to asses the level of protectionism in Swedish tariff policy during the period. It is foremost the nominal tariffs that are studied, however an estimate of the effective rate of protection of the tariffs is also calculated for a number of goods. In order to asses the level of protectionism, the Swedish tariffs are also compared with Finnish tariff levels during the interwar period.The sample of Swedish tariffs that have been studied in this paper include the fifteen most important kinds of import goods and the fifteen most important kinds of export goods. The nominal tariff of each kind of goods have been weighted by their share of the total import value.The Swedish specific tariffs did not change much during the interwar period except for a few goods such as petroleum, coffee and automobiles. The fluctuation in nominal tariffs were in most cases the result of the steep fall in prices during the period.

The aim for this bachelor thesis is to find an answer for the placement of Migration and Vendel period graves on preexisting house constructions in Sweden. The reason behind these graves being built on their respective places will be analyzed, discussed and compared with similar finds in Scandinavia, where a wide contact net had been established during this time. Different kinds of social and religious meanings and functions with the grave mounds will also be taken into consideration during the discussion and analysis. The actual findings in the graves will be not be a part of this thesis, as the aim is to focus more on the grave itself as a cultural and social symbol for the people, and the values it had, during the time period it was built..